Nu var det slut.
Välkommen till Supermumin. Om du tycker det verkar vara en bra idé att följa vad jag skriver i fortsättningen, får du gärna prenumerera RSS-flöde. Tack för besöket!
Min flickvän gjorde slut med mig igår.
Visst är det tungt, men det skulle kunna vara värre. Hela helgen har varit lite konstig, vi var i Malmö och hon var lite frånvarande och inte lika ‘flickvännig’ som vanligt, vilket gjorde att jag var lite vilsen och inte visste riktigt vad jag skulle göra.
Sen kom vi hem runt nio-tiden igår. Runt tio-elva möttes vi ute och hon gjorde det. Vi bröt upp som vänner och jag anser fortfarande att hon är en av de mest underbara människor jag träffat och lärt känna. Vi har växt och utvecklats ihop och det är antagligen därför vi gör slut. Hon känner att hon inte vill vara orättvis mot mig och vara ihop med mig när hon inte älskar mig lika mycket som jag älskar henne. That’s fine with me. Det är en bra anledning. Rättvis. Logisk. Det är en orsak man kan förstå och acceptera, vilket gjort allting rätt mycket lättare för mig. Visst känns det tråkigt och jag saknar henne jättemycket. Mest saknar jag att ha någon att prata med på det sättet som vi pratade. Visst saknar man alla fysiska delar av allting, men det är liksom det minsta problemet just nu. Jag vet att jag fortfarande kan prata med henne som min bästa vän, men det kommer ändå kännas lite konstigt och ovant, antar jag.
Jag är rätt säker på att vi kommer fortsätta umgås på egen hand, iaf. från min sida, jag är inte bitter eller arg på något vis.
Samtidigt har jag märkt vart mina vänner finns. Jag har fått ett par underbara gensvar när jag velat prata med nån, vilket jag gjorde rätt rejält igår kväll. Jag pratade mest hela tiden, hade ingen lust att lägga mig eftersom jag visste att de mest jobbiga tankarna skulle komma då. Men, som tur var, var jag skittrött efter resande och chocken osv, så jag somnade tidigare än jag väntat mig och vaknade OK i morse. Morsan ringde för en stund sen och undrade om jag gått upp och mår bra, och det känns bra att mina föräldrar finns där på ett sånt sätt att jag kan prata med dem och säga till om det är någonting. Jag har skola till halv fem idag, det känns rätt tungt men det är något att göra. Skulle nog kännas rätt tungt att vara ensam hela dagen, antagligen tyngre än något skolarbete.
Samtidigt känner jag att jag har ett litet, antagligen falskt och förgäves, hopp om att hon kör en hollywood-film, dvs inser att jag är den ende rätta för resten av hennes liv och kommer tillbaka till mig. Däremot vet jag inte vad jag skulle göra om det var så. Det känns lite som att har man gjort slut så har man, och därmed basta. Skulle hon komma om en vecka och säga att hon gjorde fel och vill bli ihop med mig igen, så skulle jag antagligen vara tvungen att ge det lite tid. Skulle nog inte klara av att göra det bara sådär.
Ska försöka hålla mig sysselsatt den här veckan iaf. Har bokat hela tre träningspass, två spinning och ett bodypump, får se hur många jag orkar gå på. Sen försöker jag hitta någon att dra runt med eller kanske festa med i helgen, men det har inte nappat särskilt bra än. Det kommer väl antar jag.
— Taggar: Livet i allmänhet
Inga kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
