Välkommen till Supermumin. Om du tycker det verkar vara en bra idé att följa vad jag skriver i fortsättningen, får du gärna prenumerera RSS-flöde. Tack för besöket!
Ola langade en URL till mig, en ovärdelig klenod som bara måste köpas..
— Taggar: Livet i allmänhet
Inga kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
Igår såg jag hela tre filmer och massa serier (efter att jag städat mitt rum, så kort sagt var det en av de mest produktiva dagar på ett halvår eller nåt).
Fick sett den nyaste Harry Potter, Deuce Bigalow: European Gigolo och Knots (fast den hette “Love, sex and lies” på fodralet, av något skumt skäl..).
Jag har inte varit något stort fan av de tidigare Harry Potter-filmerna, jag har nog inte ens sett den tredje, vad jag kan minnas. Ettan och tvåan var alldeles för mycket “kolla, en magisk värld!!!!” och för lite “grymt bra handling!”. De klippte sönder handlingen och koncentrerade sig på alla barnsligt magiska grejer och förstorade det faktum att det händer konstiga saker. Totalt tvärt om i den här filmen. Handlingen kommer fram i ljuset. Skådespeleri. Världen är bara vad den ska vara, en värld där handlingen utspelar sig. Magin är inte speciellt mycket i centrum, den är mest där som en självklarhet i Harry Potter och de andra trollkarlarnas värld, precis som mobiltelefoner och datorer är en självklarhet i en film om mig. Inget “hej hej, kolla vilka coola effekter vi gjort för att få den här saken att hända”, utan mest “det här var nödvändigt för att det skulle se bra ut.” T.ex. “Den Flammande Bägaren”. Alla som satt i samma sal som bägaren var liksom förbluffade för att det var vacker magi utan att man fick känslan av att de försökte skryta.
För att sluta hylla det, till storyn: Det är den fjärde filmen, baserad på den fjärde boken, vilken jag alltid haft som personlig favorit. Den är mörkast, bäst och mest välskriven. Man får verkligen en känsla av att det inte är någon barnserie längre när man läser boken. Det är hemska känslor, sorg och dödsfall. Riktigt stark bok m.a.o. Samma är det med filmen. Den är riktigt stark om man jämför med de andra filmerna. Den är otroligt mörk. Det är ABSOLUT ingen barnfilm. Min syrra kom in i rummet när jag kollade på det, jag tror att hon har en vag aning om vad Harry Potter är, hon tittade på skärmen och sen förstod hon att det inte var någon barnfilm och gick ut ur rummet. Så mörk är den. Vissa delar är verkligen helt förskräckande mörka.
Jag vill inte spoila slutet för någon, men jag kan säga att även fast jag visste vad som skulle hända, så var jag helt spänd och känslosam. I “den stora fighten”, så andades jag tungt och satt och hejade av upphetsning och spänning. Den är så otroligt bra den filmen. Fyra och en halv mumin av fem!
Deuce Bigalow var faktiskt inte så bra som jag hade väntat mig. Ettan var så enormt rolig, men tvåan var faktiskt inte alls lika härligt larvig, den var mest..moraltantig. Känns det som. Inte heller var den alls lika pervo som ettan. Eller så har jag vuxit upp eller nåt. Två och en halv mumin av fem!
“Knots” var inte speciellt bra. Otroligt seg film. Däremot var den GRYMT skruvad. Helt otroligt konstig. Såna vändningar så det finns inte. Skulle kanske inte rekommendera någon att se den, känns lite mer som ett enda långt teveserieavsnitt, men den var ingen total katastrof.
— Taggar: Livet i allmänhet
Inga kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
..om Textpattern-template-tävlingen
— Taggar: Livet i allmänhet
Inga kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
Jag och Jonas traskade precis in i lägenheten från att ha varit på Ill Nino-konsert på Kulturbolaget, jag sitter och snyltar på ett närliggande wlan med min sewta lilla laptop och Jonas är fast i wow. Fortfarande ett sånt adrenalinryck sen konserten, det lär inte släppa på ett par timmar än, nacken, armarna, ryggen och benen är slut efter röjandet, men vilka men som än kan råka ha uppstått av konserten, så var det värt det. Helt klart.
Många metalsångare kan inte hålla ton, eller ens hålla samma kvalité på growlet när de spelar live som de gör när de spelar in skivor, men Ill Nino var tveklöst mycket bättre live, sångaren hade sån energi och sånt tryck i både growl och sång att man fick en smäll när de körde första låten. Jaja, nu kommer rösten tänkte man, och när han tryckte ut första “THIS IS WAAAR“, så fick man en sån energiboost att det var rysligt. Helt galet.
Bilder kommer så fort vi hittar sladd till kameran eftersom jag glömde ta med mig min egen. Sry guys. Däremot lovar jag att jag fick ett par skitgrymma bilder samt en rätt vältajmad liten filmsnutt där sångaren verkligen trycker ut ett energifyllt vrål. Galet!
*Bilderna ligger på http://dump.supermumin.net/ninja/
Ett par smakprov från flickr (a.k.a. de bästa bilderna)
Ola och Jonas poserar vid baren precis när de köpte de första ölen.
Från vänster: Smil-Ola, Glad-Moggis, “Jag-tittar-inte-in-i-kameran”-Jonas och “Den-där-bruden-skulle-jag-nog-kanske-kunna-tänka-mig-att-ta-med-hem”-Alex.
Förbandet, Cellout
Mainbandet, Ill Nino, det blå ljuset satte en sån skön stämning i de lite lugnare låtarna (nyckelordet i meningen är “lite”, det var aldrig speciellt lugnt).
Det härliga orangea ljuset som satte igång när bandet röjde på scenen. Underbart!
— Taggar: Livet i allmänhet
2 kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
På torsdag åker jag till Malmö och ser Ill Nino med Jonas, Ola mfl, ska bli helt underbart. Stannar sedan i Malmö till söndag.
— Taggar: Livet i allmänhet
2 kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.
