Supermumin

Film vs TV-serier?

2006-11-10

Välkommen till Supermumin. Om du tycker det verkar vara en bra idé att följa vad jag skriver i fortsättningen, får du gärna prenumerera RSS-flöde. Tack för besöket!

24, Heroes (min nya favorit), Prison Break, Lost, Scrubs, Gilmore Girls, Veronica Mars, One Tree Hill, Desperate Housewives. Är det vad som ska sätta dagens filmer i sank?

Jag vet att jag är rätt efter med de här tankarna. Men det har blivit så mycket mer klart nu på senaste. Bara när jag sökte på showerna hittade jag nog fler fan-siter för serier än jag någonsin sett för filmer. Den enda i filmvärlden som jag är säker på kan tävla med alla Lost-fansiter måste vara Quentin Tarantino, och då är det inte en film utan en regissör.

Fler och fler börjar klaga på att dagens filmer är så “platta” och “tråkiga”, att det är för många remakes och att det bara är samma film med olika effekter som släpps varje gång. Det är svårt att bli riktigt upphetsad inför en film nuförtiden. De enda filmerna jag är riktigt laddad inför är Grindhouse, en Tarantino-film (iaf halva) och Borat. Samtidigt så blir serierna bättre och bättre. Roligare, vassare, mer skrämmande, mer spännande, intressantare… Lost är ett utmärkt exempel. Det är så svårt att låta bli att fångas i den. Man måste slita sig hela tiden. Manuset är jättevirrigt och förvirrande att man ibland blir mer konfunderad när man får reda på något nytt, men samtidigt så spännande och mystiskt att man inte kan låta bli att titta även fast ma nsitter och river loss hår för att man inte får veta något nytt eller för att avsnittet lämnar en med en enorm cliffhanger, varje gång.

Eller Prison Break, man vet hela tiden att huvudkaraktären omöjligen kan dö, men ändå står man på soffkanten och biter sig i händerna för att det är så nära.

Ett annat skitbra exempel är Dexter. Började följa serien efter massa tjat från diverse kompisar om hur bra den är. En psykopatisk brottsplatstekniker som seriemördar seriemördare. Blir inte mycket mer skruvat. Något jag gillar med serier som Dexter är att de ofta har ett litet “mysterium” eller “fall” per avsnitt, och ett mer överläggande problem som oftast löper en halv eller hel säsong. Det gäller rätt mycket för Veronica Mars också. Till viss del också Prison Break. Det ger mycket mer spänning och ger möjlighet att ta sig mycket djupare in i problemet och skapa mer spänning, bre ut den där lilla röda tråden mycket bredare. Det blir en halv eller hel timme spänning i veckan i fyra till sex månader om året, istället för två timmar spänning tre gånger över tio år (enda filmerna jag egentligen tycker är värda att nämna är Bourne-serien).

Sällan är det filmmanus är så spännande, nuförtiden. Det är så urmjölkat. De flesta filmer försöker bara bättre på ett gammalt koncept, medans dagens tvserier hela tiden kommer med nya idéer. Idéer som håller mycket längre, inte blir lika urlakade, ger mycket mer värde för uppmärksamheten. Det är inte hellre längre B att vara TV-skådis. Inte som det brukade vara. Många film-kändisar har gått över till TV. Många unga TV-skådisar har blivit superstjärnor (Mischa Barton någon?).

Vad jag väntar på är att filmindustrin ska fatta att det inte funkar med remakes av 50, 60 och 60-talsfilmer med inkvoterade minoritetsskådespelare, usla manus och gamla idéer. Börja göra bra filmer istället.

— Taggar: Livet i allmänhet

2 kommentarer. Lagt under kategorin "Livet i allmänhet". Pusha inlägget eller pinga via Ping.fm.

Anpassad sökning