Tagged: operativsystem

Dualboot

Ok, nu har jag officiellt meckat klart med laptopen för den här gången.

Jag fick lite problem med linux. Varken “e text editor” eller Spotify funkade via Wine, så jag kunde varken koda eller lyssna på musik på laptopen, vilket var mindre skoj, eftersom det är vad jag har min laptop till.

Jag kodar oftast på laptopen eftersom det är lättare att hålla sig borta från alla miljontals distraktioner som finns på den stationära. Plus att jag kan sitta bekvämt i en soffa eller dylikt. Plus det att jag kan sitta ute med min kompanjon och koda hemsidor etc. Men utan e är jag handikappad. Och när jag sitter med e måste jag sitta med spotify. Så är det bara.

Därför löste jag problemet genom att slänga in windows igen. Skillnaden från vanligt är att jag delade hårddisken itu i windowsinstallern. Sen fick jag strula med att installera windows tre gånger innan det funkade. Jag trodde min laptop var, som man säger, shot, men det gick till slut. Första försöket så hängde sig hela installern och gick inte igång. Efter en halvtimme startade jag om (tänkte att det går snabbare än att vänta). Andra gången så fick jag bara bsod när installern skulle reboota efter att ha konfigurerat det mesta. Felmeddelandet sa någonting om att loginprocesserna inte funkade, men jag tänkte inte rota i det, så jag försökte igen. Och då gick det.

När jag hade installerat klart windows, så tryckte jag in ubuntuskivan snabbare än man hinner säga “vid linus torvalds obefintliga skägg”, jag hann bara titta lite på windowsdesktopen innan jag hade startat om och satt och trögglade igenom ubuntuinstallern.

Och nu har jag min fina laptop med två olika OS. Det är skönt. Jag måste bara orka boota om och installera antivirusprogram etc. på windowsinstallationen..

Ubuntu 8.10 på laptopen

Yep, jag tröttnade stenhårt på att krångla med Windows på laptopen. De senaste dagarna har inte laptopen funkat över huvudtaget, så jag pallade inte mer. Laddade ner Ubuntu och brände ut. Tryckte i skivan i CD-ROMen på laptopen, sen, ungefär en timme senare, efter fem minuters aktivt konfigurerande och användande, så var det installerat och jag kunde ansluta till internet via wifi. Helt underbart.

Jag har kört Ubuntu innan, på lite olika datorer, både stationära datorer och den här laptopen, så det var ingenting som var speciellt okänt eller liknande. Det mesta ser likadant ut, och det mesta som fanns då, finns nu med, med några undantag. Om jag ska vara ärlig har jag knappt hunnit använda det, så jag vet inte riktigt vart allting finns och hur allting funkar (i detalj, de grova dragen har jag förstått).Huvudsakligen har jag dock märkt att jag inte har behövt gräva. Det mesta finns liksom installerat redan. Nätverkskortet sparkade igång direkt. Det var bara att fylla i krypteringsnyckel till wifit och köra. Firefox fanns installerat. Pidgin fanns installerat för IM och jag körde upp en terminal och SSHade till servern där jag har skal och så körde jag igång irssi. Det betyder att på ungefär femton minuters aktivt installerande och tittande, så var jag igång med datorn precis som vanligt. Inte mycket mer. Det räknar förstås inte in tiden det tog att installera på hårddisken, men jag satt inte ens vid datorn under den tiden, så jag kan inte uppskatta hur lång tid det tog. Jag vet bara att jag ställde in installationen, gick ifrån datorn nån timme, satte mig igen och allting var klart för inloggning. Underbart.