Tagged: punk

Frisyren gör skillnaden

PunkfrilalnEgentligen är jag, typ, någon sorts punkare. Fast ingen tror på mig när jag säger det. Förutom Tommy. Jag älskar Tommy för det. Och min flickvän iofs. Henne älskar jag med. Inte bara för det.

Fast nu ser jag nästan ut som en punkare. För jag har någon sorts tuppkam. Det funkar inte helt och hållet (vilket betyder att jag ser mer ut som en bög än en punkare), men det är åtminstone en bättre frisyr än att bara snagga (vilket är vad jag hade gjort om inte flickvännen föreslagit tuppkam och jag bestämde mig för att pröva det).

Så nu sitter jag och garvar åt Kristoffer Appelquist, sveriges roligaste bloggare, helt klart, i min halvbögiga tuppkamsfrisyr medans flickvännen ligger i SIN tuppkamsliknande frisyr hon fixade eftersom jag såg så fin ut i min (fast hennes passar henne ungefär hundratjugofemtusenåttahundranittionio gånger bättre) och sover i bäddsoffan.

“Det var sommar och jag var femton…”

.., det var konfirmationsläger, det var walkman, det var brända CD-skivor, det var en sån där härlig bok till CD-väska, det var massvis med skivor som inte kommer i närheten av diskografierna jag har på iPoden idag.

Men det var härligt. Och framför allt, det var De Lyckliga Kompisarna. Det var naiva texttolkningar av “när Kristoffer spelar flipperspel”, det var “rysk bompa”, det var “troll och häxor”, men framför allt, det var “vad har du i fickan, Jan” (jag var femton, som sagt). Det var minst sagt härligt.

Inom loppet av ungefär en vecka efter konfirmationslägret var jag kär och jag hade skaffat mig min första flickvän, och helt plötsligt spelades det en massa “fula vykort”.

Jag är rädd för att jag kommer svimma på fredag när jag ser De Lyckliga Kompisarna live.