Tagged: reader

Anti-RSS-stress

Johanna på Lilla Gumman skriver om RSS-stress och hur man ska hantera det.

Jag spenderar nog mer tid i Google Reader än vad som egentligen är nyttigt. Jag läser kanske inte allting, men banne mig om jag inte försöker. Ibland blir det mer läst och ibland blir det mindre. Ibland har jag noll olästa, ibland ser jag bara “1000+” hängandes i varenda tagg/mapp i flera veckor.

Mitt hemliga trick är dock att bara vänja sig vid att vissa flöden har ett par olästa hela tiden. Jag har t.ex. ett par större dagstidningar och lokaltidningen i greader, och det finns inte en chans att jag har någon som helst lust att läsa alla inläggen som dyker upp där. Samtidigt så läser jag tillräckligt med brett för att det inte ska löna sig för att skaffa flöden från olika delar av tidningen, det skulle bara sluta med att jag hade alla enskilda flöden från alla enskilda avdelningar.

Nej, antingen så får man vänja sig vid att vissa flöden aldrig blir ikapplästa – och att man inte har någon som helst lust att göra det heller – eller så får man helt enkelt dela in flödena i “viktighets”-ordning. De du måste läsa ikapp, de du brukar läsa ikapp, de du ibland läser ikapp, de du sällan läser ikapp och de du aldrig läser mer än ett enstaka inlägg ifrån.

Och det är faktiskt ingen större fara om du missar ett inlägg hit och dit – det är ganska sannolikt att du missar inlägg då och då för att du får filtrerad information på annat håll.

Chrome

chrome

Häromdagen när jag kodade lite och hade mig, så satt jag som vanligt på laptopen. Jag kodar sällan på den stationära, varför vet jag inte. Troligtvis ren vana.

Hur som haver, på den stationära är det svinjobbigt att använda något annat än Firefox att surfa med. Dels beror det på att jag stör mig på allt när jag inte har adblock, och dels för att jag mestadels surfar genom bokmärkena.

Men på laptopen är det inte så farligt, för jag brukar hålla mitt surfande till ett minimum. Inga bokmärken, inga stora applikationer eller någonting och all historia i webläsaren töms när fönstret stängs. Kioskbrowsing, mer eller mindre.

Men nu råkade jag ramla på Google Chrome på laptopen. Jag skulle ändå bara öppna Google Reader, så det var inte värre än att stänga ner och öppna firefox om det inte passade. Dessutom så ska ju faktiskt javascriptmotorn vara snabbare i Chrome än Firefox, och i princip alla googles webapps baseras ju mer eller mindre på javascript, så wth.

När jag väl börjat kunde jag inte sluta. Det minimala UI:t och “speed dial”-funktionen gör att det är en underbar webläsare när man bara ska in ohc kolla ett par sidor lite snabbt, klicka sig runt eller öppna enstaka länkar man får i mail eller för att checka vad som händer på delicious. Jag stängde inte ner fönstret på hela dagen (den tiden jag faktiskt spenderade med laptopen, och inte med en tidning på dass).

Det är inte första gången jag kört Chrome, men det är första gången jag faktiskt fastnat och fortsatt använda den mer än tre-fyra, max fem minuter. Och det är första gången det gått så sömlös (seamless ;) . Kanske beror det på mina ändrade vanor, kanske beror det på att det är jobbigt att surfa längre stunder på laptopen, kanske beror det på någon omsvängning i humöret. Men summa summarum:

Jag gillar Chrome. I kortare stunder.

Gratisgodis.se