Stora remixvideoinlägget
Jag älskar “memeremixer”. Om ni inte vet vad det är så ska ni minnsann få smaka det bästa av de skönaste memeremixerna. Underbara är vad de är.
They’re taking the Hobbits to Isengard
Vi börjar med den som startade hela vågen av memeremixer. “They’re taking the Hobbits to Isengard”. Det är den där förbannade alven från “Sagan om Ringen” som står på ett berg och skriker om vart hobbiterna är påväg. Detta har någon choppat och hackat, satt musik till och gjort en totalt idiotisk video som helt enkelt är underbart. Mången sena nätter, LAN-kvällar och stunder när skallen varit totalt slutkörd har man suttit och skrattat till den här videon. Helt underbar. Den måste ses.
Why is the Rum gone?
Den här gången är det “Pirates of the Caribbean” som får stå som material till klippning, choppning, hack och mixning. Den här videon är både mer välgjord, producerad och roligare på ett mer genuint roligt sätt. Musiken är bättre med, för den delen.
Men detta betyder inte att den inte har charm, tvärt om. Den är minst lika underbar som “They’re taking the Hobbits to Isengard”, men på en punkt faller den hårt, åtminstone som jag ser på det.
Den har inget ordentligt bra break. Det kan vara irriterande med break, men den här bara kör på rakt igenom med samma skit. Det kan som sagt vara bra, men nu är det bara irriterande. Tråkigt på längden. Ni vet. Vid trettiofemte lyssningen.
Heeyoo, Captain Jack
Det här är egentligen ingen ordentlig “memeremix” – men den var bra och den innehåller faktiskt en låt som är så ostig att den nästan kunde anses vara hemmagjord. Då tycker jag det går bra att slänga in lite videomaterial från filmerna och spela den mitt i natten. Det är fortfarande roligt.
Christian Bale freakout remix
Jag har ingen aning om bakgrunden. Jag vet bara att låten är bra. Det är en remix av något utbrott Christian Bale har fått någon gång. Och det är roligt när sånt här händer.
I’ got a jar o’ dirt!
Den här är helt enkelt bäst. Den får ordentlig skjuts av det faktum att Johnny Depps Jack Sparrow lilla spratt i scenen är helt fantastiskt roligt på egen hand, men satt till sån här musik och på ett sånt här sätt så blir det bara… otroligt, fantastiskt, sanslöst och asgarvsframkallande roligt. Så roligt att man måste stava mot bättre vetande när man citerar texten. “I got a jar o dirt, I got a jar o dirt..”