Tur nu då, att @rockspindeln har gjort en så ypperligt awesome guide till Twitter. Den går igenom hur man använder twitter, mest, och sedan gäller det bara att hitta lite roligt folk att följa, innan man är igång!

Liknande inlägg:

• Guide till att börja skriva CSS
• Jag hade faktiskt tänkt skriva en liten guide eller nåt!

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Guide till Twitter

På tal om det här med att jag gått och blivit med smartphone, jag är nästan tvungen att skriva något om hur mina vanor ändrats. På bara några dagar har jag märkt avsevärda ändringar i hur jag läser bloggar, nyheter, sociala medier och allt annat innehåll jag kommer över på nätet.

Jag bloggar mer. Bara det är en märkbar skillnad. Utöver det har jag blivit betydligt mer aktiv på twitter, börjat använda positioneringstjänster och anteckna smågrejer lite överallt.

För att gå närmre in på vad som ändrats, har jag t.ex. skrivit tre eller fyra inlägg, alla åtminstone påbörjade genom telefonens WordPressapplikation, varav jag senare gått igenom alla smågrejer senare på datorn på de flesta av inläggen, redigerat texten lite (formuleringarna kan bli smått konstiga när man skriver så smått), lagt in länkar och bara allmänt kollat så allt varit som det ska. Andra, kortare och mindre ambitiösa inlägg har bara publicerats direkt.

Positioneringstjänster, närmare bestämt foursquare, har gått varmt. Jag gillar främst att dokumentera mina dagar, och när jag ändå är igång kan jag lika gärna dela med mig på de nätverk jag är medlem på. Om någon nu vill veta att jag är på jobbet eller är och handlar varför inte, typ. Jag tycker det är sjukt fascinerande att t.ex. följa mina rörelser på vägen till mataffären via Google Latitude, spara rutten och se hur lång tid det tog och hur snabbt det gick. Sen är det extra bonus att kunna plåga sambon med intressanta fakta som genomsnittslig hastighet under tiden jag rörde på mig. Jag har inte riktigt kommit igång med Facebook Places, mest för att ställen saknas och jag inte har någon lust att lägga till t.ex. Willys i Borås..

Twitter har blivit sjukt kul nu när jag kan läsa i realtid, istället för att läsa ikapp när jag har tillgång till dator. Även det faktum att jag kan spotta ur mig frågor eller funderingar när de dyker upp i huvudet är underbart.

Google Reader-appen till Android är guld värd. Att kunna läsa lokaltidningens flöde på bussen till jobbet är en lyx alla borde ha.

Och idag gjorde jag något jag aldrig hade kunnat tänka mig. Häromdan hittade jag en receptapp, komplett med generator för valda recept. Idag åkte jag till affären och inhandlade det som behövdes för dagens middag, kryssade av dem efterhand och kom hem utan något glömt. Det KAN vara den smidigaste tur till affären jag någonsin gjort. Att receptet dessutom var suveränt gör ju inte saken sämre.

Jag är ganska säker på att fler grejer kommer tillkomma, även fast jag inte har någon större aning om vad det kan tänkas vara. En sak är dock säker; jag blir bara mer och mer aktiv på nätet och användandet av nätet blir bara mer och mer mobilt..

Liknande inlägg:

• Vanor i program

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Ändrade vanor

Nu har Facebook slutligen lanserat sin positioneringstjänst, Places, i Sverige. Jag har inte haft så stor koll på uppståndelsen, mer än att jag märkt av den lite sådär i periferin på twitter och i en del bloggar. Största anledningen är att jag tidigare inte haft möjlighet att använda mig av positionering etc tidigare, eftersom jag först här om dagen fick en telefon med ett smart operativsystem (tack igen till mina underbara föräldrar för en fantastisk födelsedagspresent!).

Men de senaste dagarna har jag lekt mycket med t.ex. foursquare (mindre med gowalla p.ga. strul med uppdateringar m.m.), och Facebook Places placerar sig inte ens i närheten om man ska se till hur roliga och smidiga de andra tjänsterna är. Man samlar poäng, man blir “mayor” och man får tips om saker att göra etc. Mycket av detta verkar saknas hos Facebook.

Tyvärr (skulle jag åtminstone säga) kommer nog Facebook, med sin enorma användarbas, att ganska enkelt samla ihop en större, kanske inte mer aktiv, men absolut mer märkbar publik.

Bara det faktum att man kan tagga de vänner man redan har, på en tjänst där de finns och där alla andra vänner kan se, gör att Facebook vinner mycket mark. Lägg sen till att de redan har många annonsörer som de (troligtvis) ganska lätt kan övertyga att ansluta sig till positionsbaserad marknadsföring, och t.ex. foursquare kommer få svårt att överleva. Jag läste någonstans att de redan har en annonsplattform igång som kallas Deals i vissa länder, och nu undras det när det ska köras igång i Sverige.

Allt är väl inte dåligt dock. Om Facebook får igång sin tjänst och kanske utformar den så den funkar lite mer som de positioneringstjänster som redan finns (det tvivlar jag iofs på, Facebook verkar göra mycket som Facebook vill, vilket väl är del av det som gjort att de blivit en sån succé), så kan jag mycket väl tänka mig att det blir hur skoj som helst att hålla på och checka in. Under tiden kommer jag nog dock fortsätta använda Foursquare (och kanske byta till Gowalla) och uppmana de vänner som blir förtjusta i att checka in på olika ställen att göra detsamma.

Vill man läsa något vettigt, istället för en halvfinnig smånörds ramblerande, så kan man kika in hos bisonblog-Fredrik på DN, bland många andra.

Liknande inlägg:

• Facebook
• EGENTLIGA vänner?
• Namnsökning

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Facebook Places

Jag håller på att flytta över i stort sett alla mina sajter till Binero, och där har, vad jag förstått, flera andra lyckats installera Multisite utan några som helst problem. Det gick bra också för mig, främst för att det egentligen inte är någon pillig eller svår process. I princip allt arbete görs i wp-config.php och .htaccess-filen (om man kör apache), utöver det ska man egentligen bara installera en plugin. Utöver det så är allting väldokumenterat både i enskilda bloggar och i WordPress egna hjälpdokument.

Vad jag var gladast över var att man inte behövde ändra någonting för att få det att funka med subdomäner. Vanligtvis kan man bli tvungen att peta med DNSer hit och DNSer dit, vilket är något jag aldrig varit riktigt bekväm med. Nu var det bara att tuta och köra, när jag väl installerat allting var det bara att skapa bloggar och börja leka.

Nu till problemet. Jag inte hade tänkt nöja mig med att köra bloggarna på subdomäner. Jag har lite av en domänyra, och därför tänkte jag sätta några projekt i verklighet på de domäner jag köpt. När jag väl skred till verket och installerade “Domain Mapping“-pluginen, så upptäckte jag att jag inte hade en aning om hur jag skulle få de enskilda domänerna att styras till rätt sajt. Jag började peta i DNSer och göra inställningar i multisite-installationen, men jag fick aldrig någon rätsida. Jag spenderade åtskillig tid på google, på jakt efter en förklaring på hur jag skulle göra.

Till slut gjorde jag ett par desperata (och, det måste sägas, småförbannade och helfrustrerade) utrop på Twitter, både för att få utlopp för irritationen och eventuellt få någon vänlig själ att förbarma sig över mig och erbjuda en förklaring.

In rider Niklas Högefjord. Han förklarade att sättet jag försökt göra det på inte funkar, eftersom Binero faktiskt är shared hosting (han förklarade t.om. i ännu snällare och mer utförliga termer, men det har inte jag ork med ;)). När jag bad om ytterligare råd så erbjöd han sig att skriva ett mail med instruktioner, och det är dessa jag hade tänkt återskapa.

Vad jag blev förbannad på, var att jag inte kunde hitta något smidigt sätt att styra en domän till en annan domän utan att börja peta i DNS-inställningarna för en domän. Det varnades här och där om det, och jag hade inte riktigt mod nog att ge mig på det.

Niklas pekade dock ut i mailet att man kan göra en domän till ett “alias”, vilket innebär precis det jag hade letat efter, att man pekar en domän mot en annan. Problemet är att i Bineros kontrollpanel kan man inte göra det när man väl har fått en domän inlagd som en webbplats, utan man måste ta bort domänen och lägga till den igen. Först då kan man välja att använda en domän som ett alias, och först då kan man välja vilken domän den ska peka mot.

För att göra det i enkla steg-för-steg-instruktioner likt de jag fick från Niklas;

Domain mapping på WordPress Multisite hos Binero

1. Välj att ta bort (radera står det nog t.om. i kontrollpanelen) webbplatsen som skapats åt domänen du vill använda


2. Välj “Lägg till” och fyll i samma domännamn som du tog bort och välj “Domän”, inte subdomän.


3. Klicka i att domännamnet ska vara ett alias (det kommer stå “Exakt samma webbplats” eller dylikt efter “Alias” i kontrollpanelen) och välj sedan vilket domännamn du vill peka det nya aliaset mot

Nu får du vänta en stund och sedan ska den nya pekningen fungera. Utöver detta måste du även ställa in domänen i “Domain Mapping”-pluginet, men det finns åtskilliga bra guider för detta om man googlar lite, så jag tänker inte försöka göra det bättre.

Värt att peka ut är också att när man har med DNS-inställningar och domännamn att göra, så kan det alltid dröja upp till 48 timmar (även om jag aldrig varit med om att det tagit mer än ett par timmar) för inställningar och ändringar att märkas av, beroende på hur DNS-serverarna reagerar.

Niklas rekommenderade att man gör detta innan man ställt in domänen i “Domain Mapping”-pluginet, men jag kan glatt rapportera att det funkade precis lika bra efter att jag gjort alla mina inställningar.

Nu återstår bara att säga lycka till och ett stort tack till Niklas!

Liknande inlägg:

• Nu är det väl officiellt antar jag?

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Binero och Domain Mapping

Sådär, då är föreläsningar/seminarier här på Wordcamp Stockholm 2010 över, och det är mingel med lite talkshow innan det är dags för en ordentlig middag. När middagen är över, är tanken att de som vill ska stanna över här på Tekniska Muséet och hacka ihop någonting WordPress-relaterat över natten. Det har nämnts lite småroliga idéer under de föreläsningar och sessioner som varit, och förhoppningsvis är det någon som hackar ihop något roligt. Jag själv har inte riktigt bestämt vad jag ska göra, men hittar jag inte på någonting annat så slutar jag nog upp med ett nytt tema, eventuellt kanske jag försöker hoppa på allt det jag har lärt mig idag.

Och vad har jag fått lära mig? Nikke Lindqvist pratade om SEO i/med WordPress, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Både smått och gott att tänka på när man försöker få en blogg att ranka bra i sökmotorer. När det var slut lyssnade jag på hur webbyrån We Up North hade byggt upp en stor hemsida åt Veidekke Bostad (självklart i WordPress), och Veidekke Bostad själva hade en representant på plats som pratade mer om den företagsamma sidan av det hela. Därefter var det dags att lyssna på TDH som berättade om hur man använder WordPress-teman som “ramverk”; eller helt enkelt hur man bygger ett huvudtema med tillhörande child themes, eller underteman. Kan vara användbart t.ex. när man bygger ett nätverk av bloggar, eller driver ett gäng bloggar som har gemensam grund men små (eller stora) skillnader i design eller funktionalitet. Därefter var det dags för John Angelmo att berätta för oss hur viktigt det är att vi patchar och uppdaterar mjukvaran vi använder på våra siter/bloggar, och otroligt mycker mer matnyttig information. Slutligen fick vi höra om hur TV4 bytte från ett ganska instängt system för sina sidor och bloggar, till WordPress-baserat system med en del häftiga pluginer. Häftigt att höra hur de använt WordPress för att driva 150-tals bloggar, begränsningarna och möjligheterna.

Liknande inlägg:

• Wordcamp Stockholm
• Den långa väntan är över

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Mer Wordcamp

Men jag är här, så alla ni som undrat vet det! Nu ser jag fram emot två sköna dagar med häftiga föresläsningar och sköna diskussioner med asum människor.

De som är nyfikna på hur det ser ut, kan titta på bilder i Wordcampgruppen på flickr, bl.a. finns det några tillägg av mig.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Den långa väntan är över

Jag vann, via snälla, rara och alldeles underbara Binero (där jag köpte ett webhotell för 1kr häromveckan) en biljett till Wordcamp Stockholm som går av stapeln 23-24 oktober. Det var lite oväntat, sådär, jag gjorde det mest för skojs skull, utan någon riktig förväntan om att få vinna, så jag är helt sjukt förväntansfull. Dels är jag förväntansfull över allt som kommer diskuteras och visas upp och människorna man kommer få träffa, men också för att det blir lite av ett äventyr att åka till Kungliga Huvfudstaden Stockholm. Jag har bara varit där på genomresa (Finlandsfärjan, bitches) och klassresa (någon teknikmässa).

Det känns framförallt spännande för att jag är grymt sugen på att göra någonting med WordPress, och även om jag kanske egentligen saknar tid för att göra någonting seriöst, så känns det som ett tillfälle att få både inspiration och en nytändning när det gäller webutvecklande. Jag har fulat omkring med WordPress så länge och på så många olika vis, att jag redan hunnit glömma hälften av det jag lärt mig. Dessutom har jag inte kommit i närheten av att peta så mycket på djupet som en del av de människor som kommer föreläsa och mingla på Wordcamp, så det kommer förhoppningsvis bli både lärorikt och en spark i arslet.

Tack, återigen, till Binero för biljetten, ses där!

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Wordcamp Stockholm

När jag spelar datorspel blir det lättare. Jag har skitskoj när jag spelar Age of Empire t.ex, mest för att det händer saker hela tiden, man kan koncentrera sig på att hugga ner skog eller på att försöka få upp sina byggnader. Men jag saknar oftast det där översiktliga tänkandet som krävs för att jag ska bli riktigt bra, jag avviker från strategin (precis som i Risk) och tappar bort mig vilket allt som oftast resulterar i att jag har en myriad av halvt avklarade strategier som inte räcker för att jag ska vinna.

Men huvudsakligen tycker jag oftast att det är sjukt skoj att lira, oftast pga sällskap etc. Det är ett grymt bra tillskott till det vanliga skitsnacket att plocka fram Risk-brädet (eller egentligen vilket annat brädspel som helst) och lira loss lite. Nu när jag tänker efter kanske jag inte är så värdelös på Risk egentligen, jag bara snackar för mycket skit medans jag försöker spela..

Disclaimer: Det här är ett sponsrat inlägg, via blogvertiser

Liknande inlägg:

• Varför inte bara kalla det kidnappning?

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Varför jag inte spelar strategispel

Detta, plus det faktum att det gamla “temat” började bli lite daterat när det kom till kompabilitet med WordPress, gjorde att jag högg till och bytte tema när jag faktiskt snubblade över ett jag tyckte var snyggt.

Temat är igång nu, heter Modernist, är skapat av Rodrigo Galindez och mycket mer än så vet jag inte. Dock kan jag nästan vara ganska så säker på att jag någon dag kommer hitta något jag stör mig på, börja peta i koden och förstöra hela rubbet.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Temabyte

Liknande inlägg:

• Textpattern till WordPress
• Minimize me
• Mer trubbel

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Ja, just det ja

Om Google någonsin slutar tillhandahålla sina tjänster gratis, då sitter jag nog i skiten. Fast jag kan omöjligen vara ensam, eller? Det måste vara fler av er där ute som är helt fast i google-träsket?

Liknande inlägg:

• Tomt Firefox och minimalistiskt Google Reader
• Usch vad jag hatar lögnare och bedragare
• Jag försöker bli mobil

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Googlifierad

”Den största helgen på året är den
då det ljusnat så mycket i huset
att man kan äta sin middag igen
utan att tända ljuset.”

Tror jag hittat en ny favoritblogg för en tid framöver.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Språket

Läs. Det är ett måste.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Råd till en tioåring

Med hjälp av samlingen av “Better”-plugins från lifehacker och en artikel om hur man kan få Firefox att använda skärmytan mer effektivt, så fick man en förvånansvärt effektiv effekt. Helt sjukt ju. Tvungen att visa upp det.

Better-pluginsen är f.ö. bara en samling av populära Greasemonkey-script. Better Gmail 2-pluginen har jag använt sen den kom ut, mer eller mindre, främst för att man kan få “mappar” i Gmail (något jag tycker de borde ha från början) genom att döpa sina labels lite annorlunda (mappundermappundermapp 2undermapp 3). Blir lite lättare att sortera sina mail då.

Liknande inlägg:

• Skaffa Google Reader – bästa RSS-läsaren som finns
• Google Chrome
• Firefox blev MYCKET snabbare!

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Tomt Firefox och minimalistiskt Google Reader

Är du i grundskole- eller gymnasieålder, designar, bygger eller kodar på någonting som har med hemsidor att göra? Missa isf. inte minigeekcamp 2010, som Gustav Holmström dragit ihop! Det är ett 24hbc för de yngre talangerna, kort sagt.

Det är ett gäng från bl.a. w3sidan (som jag modererar, host) som ska titta in och försöka hacka någon sorts hemsida på 48h. Det låter som om det kommer bli sjukt skoj, om allting löser sig:

För att vi inte helt ska fastna i skärmarna bryter vi av då och då med intressanta föreläsningar runt ämnen som rör det vi sysslar med. Vi har Christina Stielli som pratar entreprenörskap, Suzanne Fors snackar PR och kommunikation, Daniel Ström pratar psykologi (spännande!) och Nikke Lindqvist pratar om sitt kära ämne SEO.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln MiniGeekcamp

Jag har ända sen Google Chrome lanserades varit sugen på att byta från Firefox. Största skälet är att Google Chrome helt enkelt är så mycket snabbare. Det är så mycket smidigare att surfa i en webläsare som öppnar sidor och hanterar javascript så ofantligt mycket snabbare än vad Firefox gör.

Nu är det antagligen, i siffror åtminstone, inte så stor skillnad, men det är jävligt stor skillnad i hur det KÄNNS. Gmail, Greader, Facebook mfl. flyter helt enkelt alldeles för mycket bättre i Chrome för att man ska ignorera det. Det är inte så hackigt och jävligt som det är i Firefox. Hela surfupplevelsen blir bättre.

Nu när det finns stöd för tillägg i Google Chrome, så började jag seriöst fundera på NÄR jag skulle byta till Chrome. Och nu, igår, hände det. För ett par dagar sen installerade och testade jag några av tilläggen jag “behöver”, och de funkar fint. Igår klickade jag i den lilla, ödesfyllda rutan som gjorde att jag för första gången sen jag bytte från Internet Explorer till en browser som hette Phoenix för en herrans massa år sen, inte har en Mozilla-browser baserad på Gecko som webbläsare. Det känns nästan lite spännande.

Liknande inlägg:

• Jag testar Google Chrome jag med
• Chrome
• Google Doctype

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Google Chrome

Länka gärna bilden hit.

Liknande inlägg:

• Metalsångare 2

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Svart tisdag

Efter ett tag insåg jag dock att jag antagligen var inne på rätt spår sen innan. Det här med att lära sig allt som har med hemsidor att göra verkar vara min grej. Det verkar vara det som intresserar mig.

Det allra senaste jag har insett är dock att “allt som har med hemsidor”, hur mycket det än stämmer med vad jag vill göra, är lite väl brett. Jag har länge haft ambitioner att lära mig både ren PHP, ett urval av s.k. CMS och bloggmjukvara, något fräsigt framework för att göra egna applikationer, AJAX och javascript för att få det att fungera fint och sedan fördjupa mig på allting samtidigt som jag försöker åtminstone bli en hyffsad designer. Det är ganska mycket.

Jag har alltså insett att jag aldrig kommer lära mig någonting om jag inte begränsar mig. Istället för att lära mig allting på en gång, så måste jag ta en, max två saker åt gången. Det är nog bland de jobbigaste insikter jag gjort sen jag började fördjupa mig med alla de underbara tekniker som finns på nätet. Problemet är att min självdisciplin när det gäller inlärning aldrig har varit den starkaste. Jag har på intet sätt svårt att lära mig saker, problemet är bara att jag tycker att det går alldeles för sakta. Jag har växlat så många gånger mellan olika saker för att jag tycker att jag åtminstone har en bra basuppfattning om vad det handlar om, att jag inte fått något riktigt fast grepp om det jag försökt lära mig.

Vi kan ta PHP som exempel, för det är antagligen det som jag gett mig på flest olika gånger. Vanligtvis börjar det med att jag hittar på någonting jag vill göra, låt säga en filmdatabas (ett projekt jag gett mig på många gånger). Jag börjar med att ta reda på ungefär hur man skulle gå till väga för att skapa en “applikation” som kan spara, uppdatera och ta bort någon sorts bank som innehåller filmer jag sett, vill se och kanske t.om. filmer jag vill undvika. Nästa steg är att ta reda på vad som behövs och vad jag behöver lära mig för att få det att funka.

Så långt går allting bra. Jag kommer oftast t.om. så långt att jag programmerar någon sorts prototyp efter några tutorials och tekniker jag hittat på nätet. Allting är handkodat, så lite som möjligt klippt och klistrat. Det kanske tar mig en eller ett par dagar. När jag fått klart den hra jag en klar uppfattning om hur man gör för att koda någonting som kan lägga till, uppdatera och ta bort poster i en databas, något av det mest basala när det gäller dynamisk webbprogrammering.

Nästa steg brukar vanligtvis bli att jag vill rensa upp i koden, ändra lite på det så att det funkar som jag tänkt från början eller förbättra min grundidé. Här börjar jag experimentera med koden på egen hand och testa hur mycket jag klarar av utan andra skyddsnät än PHPs och MySQLs officiella dokumentation.

Sen är det bra, för den gången. Jag går vidare och börjar på någonting nytt, kanske försöker jag lära mig hur man gör templates till Drupal eller Joomla, eller hur man gör WordPress-plugins.

När jag sedan ger mig på PHP-koden igen, så har jag helt plötsligt glömt bort hur man gör allting. Jag har en grunduppfattning om varför jag skrivit den raden kod där och varför jag gjorde så och jag har inga problem med att läsa koden. Problemet är att jag bara lärt mig att göra en filmdatabas och sedan hoppat vidare. Jag har egentligen inte lärt mig särskilt mycket om hur man programmerar i PHP. Det finns så mycket att när jag väl tror att jag kan någonting, så upptäcker jag bara hur mycket jag inte kan. Det hade inte varit något problem om jag bara fortsatt att försöka lära mig PHP, istället för att hoppa vidare.

Just nu håller jag på att lära mig CodeIgniter, som jag verkligen gillar. CodeIgniter är ett s.k. framework, som, utan att bli för teknisk, är en uppsättning funktioner skrivna i PHP som gör det lättare att göra egna applikationer. Det är lite av en genväg, ett sätt att slippa varenda rad kod själv som fortfarande gör friheten att skriva en applikation som kan göra vad som helst. Man är inte låst till ett område.

Problemet i det här fallet är att jag samtidigt försöker fördjupa mina WordPress-kunskaper (som, frånsett HTML och CSS antagligen är det jag kan bäst), förnyar min gamla kärlek för Textpattern och tittar närmare på vad man kan göra med CSS3. Jag lär mig lite CodeIgniter ena stunden, stylar det jag gjort med lite CSS3 och gör sedan en ny portfolio i Textpattern innan jag hjälper polaren med ett problem i WordPress som jag gör svårare bara för att jag ska ha en ursäkt att lägga en timme på att läsa i wikin om temafunktioner.

Vad jag borde göra är att koncentrera mig på en sak i taget, antingen CodeIgniter eller CSS3 t.ex. Men det är svårt, så svårt. Jag vill ju lära mig allt.

Liknande inlägg:

• 10 mer eller mindre tröstande låtar

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Lära sig mindre för att lära sig mer?

Sidan har varit seg, den har varit rörig och den har varit, i ren allmänhet, ganska jobbig att använda. Men den har varit helt underbar, främst för att det alltid finns färgpaletter och, nu, mönster. Det finns en bred användarbas som genererar innehåll, så man kan i princip aldrig tröttna på att bläddra runt där.

Nu har de fixat de flesta av de större problemen. Sidan är fortfarande inte den snabbaste, den är ganska rörig, men nu går det att söka och sortera och det är lättare att söka bland färger, paletter och mönster.

Men nu börjar jag nästan bli lite full i skratt. Jag kan inte låta bli att fnissa varje gång jag går in på sidan. För de verkar nämligen ha översatt hela sidan genom någonting som påminner om Google Translate eller Altavistas Babelfish. För inte fan kan det ha varit någon med baskunskaper i svenska språket som har översatt sidan.

Ja, alltså, de har översatt sidan till en hel drös med språk. Och varje gång jag går in på sidan så hamnar jag på den svenska översättningen, eftersom jag har svenskspråkig översättning av Firefox. Antagligen kan jag stänga av översättningen på något vis – men det är inte min poäng.

Min poäng är, att sidan är helt knasigt översatt. En del grejer funkar ganska bra – medans andra blir helt keff. Ta det här som exempel:

På COLOURlovers hittar du över 854.423 användare skapat färgpaletter att inspirera dina kreativa projekt. Hämta RSS feed av de senaste paletter skapats eller använda vår Pro palett maker för att skapa och dela med dig av dina favorit färgkombinationer med tusentals andra älskare i vår växande kreativ gemenskap.

Första meningen funkar ganska bra. Förutom lite grammatikfel, som man inte direkt tänker på när man läser texten lite sådär snabbt när man gluttar igenom sidan. Men särskrivningarna. Och “hämta rss feed av de senate paletter skapats eller använda [..]”, jag menar, det går ju liksom inte.

Jag bara undrar -är det så smart att maskinöversätta en hel sida? Är det bättre eller sämre än att använda originalspråket genom hela sidan? Jag kanske är ganska bortskämd som älskar och har lätt för språk, men vore det inte bättre, åtminstone från en svensk synvinkel, att ha en engelskspråkig version av sidan istället för att konfundera användaren med uttryck som “3 vyer” för någonting som uppenbarligen ska betyda att sidan visats tre gånger. Singularversionen av samma uttryck blir “1 visa”. Ett annat exempel är i sökformuläret – det finns ett fält för “ledamot”. Vafan!? Vad ska det betyda?! Jag fattar ingenting. Och deras fält är ganska komplicerat som det är – det är antagligen byggt av någon som uppenbarligen kan mycket om färg – men för mig som är helt vilsen när det gäller färgteori, så är det en röra som gör att det blir skitsvårt för mig att hitta rätt.

Tanken är antagligen att det ska underlätta för de som inte kan engelska sådär överdrivet bra. Men hjälper eller stjälper den här översättningen? Blir det verkligen bättre? Är det likadant för de spanska, tyska och, bevare mig väl, ryska (med kyrilliska tecken!) översättningarna? Funkar de överhuvudtaget?

Liknande inlägg:

• Avslutning eller fortsättning?
• Bra och dåligt..
• Antingen händer det saker på svenska landsbygden som inget vet något om, eller så är det bara någon som blivit lurad.

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Automagisk översättning – bra eller dåligt?

En enkel demo över hur man slänger ihop en enkel layout med 960 Grid System.

Egentligen ska man lägga till en clear i slutet med, men det missade jag. Jag missade nog en massa andra saker med, så jag slängde upp den i 200% för att ni inte ska hinna se ;)

Resultatet:

Liknande inlägg:

• Timelapse på Vimeo
• Kort timelapse från Stora Torget
• Contenture – spritt premium-system

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln 960 Grid System-video

Så, för den som inte märker det, så kör jag Intense Debate för att hantera mina kommentarer. Intense Debate funkar snuskigt fint, så jag har inte brytt mig om att hålla på och fippla så mycket med det. Dessutom är jag lat.

Men nu när jag håller på att slänga ihop ett nytt tema som kommer bryta sig ganska hårt med Intense Debate både färg- och typografimässigt, så kändes det som om man kanske borde ta itu med att leka med stilmallarna lite.

Dock kan det vara ganska segt att börja. Dels är själva dokumentationen för att ändra på Intense Debates stilmallar ganska rörig och, tycker åtminstone jag, svår att sätta sig in i.

Så jag bestämde mig för att göra den lite mindre rörig, på mitt sätt, och slänga ihop en stilmall med alla selectors etc, men utan några stilar. Sen insåg jag att jag lika gärna kan slänga in ett par enkla reset-regler, för att nollställa större delen av de gamla stilarna. Sen började jag sortera, indentera och kommentera de olika selectors som fanns, efterhand att jag slängde in dem i stilmallen och förstod mig på vad de gjorde etc.

Jag är inte HELT klar. Dessutom gjorde jag det, mer eller mindre, live här på Supermumin, och lyckades skriva över min gamla stilmall gällande Intense Debate, så om du vill se hur resultatet av reset-reglerna blir, så är det bara att kolla på mina kommentarfält.

Så, jag presenterar en liten, liten insats; idb-reset.css!

Om du undrar mer om CSS-reglerna och behöver mer dokumentation, titta efter i Intense Debates egna hjälpsidor.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Intense CSS

Däremot fick jag ett pressrelease-liknande mail från teamet bakom Clicky. I mailet så presenterar de en tjänst som heter “Contenture“, som ska vara ett alternativ till annonser och reklam på hemsidor. Kort sagt så är det ett samlat ställe där man kan betala för att få tillgång till olika tjänster på olika hemsidor. Om jag förstod det rätt, så ska det vara någon sorts blandning mellan Paypal och annonser, dvs, en besökare sätter in en summa pengar, som sedan fördelas bland de Contenture-anslutna sajter man besöker. Ju mer du besöker en sajt, ju mer av dina Contenture-pengar går till sajten.

I mailet föreslår de att man t.ex. sätter upp premium-tjänster som Contenture-användare sedan kan få ta del av. För att ta ett exempel, så skulle jag istället för att betala 25 dollar för att få Flickr Pro, kunna sätta in pengarna på Contenture, och sedan komma åt pro-delarna av Flickr via dem.

Först och främst är det en ganska bra idé. Du bestämmer – antagligen – hur mycket du tar betalt, och en användare har ett sätt att samla olika betaltjänster, ett ställe som samlar alla olika prenumerationer, abonnemang etc etc.

Samtidigt undrar jag lite om sajter, företag och skapare kommer att haka på det här, när de helt enkelt kan göra som tidigare nämnda Flickr eller tutsplus, bara ta en periodavgift för tjänster eller innehåll. Abonnemang och prenumerationstjänster får in en stadig summa pengar, blir lättare att förutse vinster på och får en stadigare ström pengar. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger jag besöker eller använder flickr – de har redan fått mina 25 dollares för det närmsta året. De behöver inte locka tillbaka mig.

Oavsett, så är det ett riktigt häftigt alternativ till annonser och reklam. Som det står på sajten, 50 cent per tusen besökare är kanske inte riktigt skäligt för vissa sajter, jag vet flera stycken som förtjänar bättre, men inte har riktigt rätt publik för att tjäna in det på stora reklamavtal, sponsorer eller abonnemang/prenumeration.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Contenture – spritt premium-system

Det har sina skäl. Första är att jag tröttnat på att inte ha något mål med allt det här. Målet från början var väl att bara ha en hemsida uppe, sen blev det att lära sig Textpattern och hipp som happ blev det WordPress.

Efter lite drygt.. jag vet inte, fyra-fem år, så börjar det bli dags att hitta något nytt att göra här. Jag lärde mig mycket av Textpattern och det känns som om jag lärt mig minst lika mycket, om inte mer, av WordPress nu. Jag har börjat leta mig vidare i hopp om att hitta ett lite mer riktigt CMS att bygga riktiga sajter i, jag har börjat koda mer seriösa projekt på egen hand, och det känns som om jag lär mig mer och mer om saker som är utanför den här sajtens område, som det är nu.

Därför känns det som om det är dags för en nysatsning. Som vanligt, för att liksom markera en ändring och hur långt jag känner att jag kommit, så har jag börjat skissa på lite teman, köpt block och börjat skriva utkast till artiklar etc.

Om sanningen ska fram så händer det här lite jämt och ständigt. Jag får ett ryck, får för mig att jag ska bli stor skribent inom något ämne, och börjar skriva utkast som till slut bara ligger och skräpar innan de hamnar i den bildliga – och den bokstavliga, för den delen – skräpkorgen och jag kommer fram till att jag inte orkar.

Men nu känns det som om jag har hittat lite rätt. Främst för att jag har hittat personer i min närhet som faktiskt är uppriktigt intresserade av ämnet och som faktiskt skulle kunna vinna lite på att jag började skriva om det.

Vad är det det gäller? Det jag egentligen alltid haft närmast hjärtat, det som gjort att jag blivit intresserad av allt det här, det som sparkade igång hela mitt intresse runt programmering och allt som hör till – HTML/CSS.

Ja, jo, jag menar det, jag hade börjat inrikta mig mer på HTML. En del av mig säger att det är det bästa att börja med – om jag ska göra en seriös satsning – främst för att det är vad jag känner mig säkrast på – det är vad jag verkligen kan. Men också för att jag tror att jag har en del att hämta där. Allt som saknas är att jag börjar gräva på den riktigt djupa nivån – den där som man inte tror finns. Jag har varit där och nosat, jag är där lite smått och tittar nyfiket mot avgrunden när jag slänger ihop någon ny template till något projekt som ligger på ritbordet (och som vanligtvis inte kommer därifrån). Det riktigt nördiga.

De som kan HTML och som är inblandade i kretsen vet vad jag menar – att söka sig till den där nivån som man till slut sitter och läser arbetsutkast från W3C, kommer med synpunkter etc.

Så, därför ska jag nu försöka, så gott jag kan, att hålla mitt intresse uppe runt det här. Först ska jag få klart en riktig design, som tillåter mig att uppmärksamma de mer seriösa bitarna ordentligt. Jag är nöjd med hur det ser ut nu, men jag behöver fokusera om allting lite. Det är för allmänt nu.

Så, inom någon månad eller så, beräknar jag, kommer det börja dyka upp lite nybörjarartiklar (på mer än ett sätt, sett hur det är första gången jag skriver någonting seriöst med inriktning på något “tutorial”-liknande) om HTML, CSS och allt som hör till.

Hoppas det är någon annan än de där snälla kompisarna som kommer med uppmuntrande ord om varje ord som skrivs här som är sugen på att läsa!

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Nysatsning

MMA är ett ämne som har ganska många trogna fans. Om man ser till vilka det är som ser på det, så är sporten såpass mycket i startgroparna, att den minsta gruppen av tittare/anhängare, är s.k. casual fans. De som bara glor en match lite då och då. Visst finns de, och de är väl ganska många, men de är fortfarande den minsta gruppen. Framförallt för att MMA inte är för alla. Det är ju samma sak med boxning, det är knappast alla som sett en hel boxningsmatch. Jag vet att jag bara sett ett par från OS och liknande, men aldrig en riktig proffsmatch.

På så sätt, så får vi på MMANytt in ganska många trogna läsare. Det är folk som hänger på sidan och kommenterar och diskuterar. Jag känner mig minst sagt mindervärdig ibland när jag skrivit ett inlägg, och det är folk som börjar kommentera. Det känns som om alla de som hänger i kommentarfältet är bra mycket mer hängivna, pålästa och genomtänkta än vad jag är i mina inlägg.

Ändå får vi nu reda på att vi är en lite torr sida, faktafylld och med svåra begrepp (jag tycker mest det är synd att vår hårda kamp för humor i samband med rapporteringen inte uppmärksammades – om jag och Martin gick in i “TORR”-mode, då skulle ni få se på torrt), och det känns lite som att vi blir anklagade för att inte rikta oss mot en tillräckligt stor publik.

Jag spenderar inte hiskeligt mycket tid med sidan. Jag är nere på ett par inlägg i veckan, mest för att Martin verkar ha patenterat en maskin som upptäcker vad jag tycker är intressant och sedan postar det. Martin däremot jobbar arslet av sig för att sidan ska gå så bra som den faktiskt gör. Vi har många nya läsare och får tydligen t.om. lite uppmärksamhet utanför den riktiga MMA-kretsen.

Men fortfarande, vi är en torr, faktafylld hemsida med svåra begrepp som inte alls är nybörjarvänlig.

Så jag och Martin diskuterade lite nu. Och jag är lite av åsikten, vafan, jag vet inte om jag riktigt kan ta mig till det.. Det enda jag kan komma på, som skulle göra det lättare för nybörjare, det är att skriva en kort guide eller introduktion om vad det är vi pratar om. Men i det stora hela så är det faktiskt en blogg för de som är intresserade. MMA-intresse får du inte av att läsa en blogg som våran. Det får du av att se på MMA.

Och du, Johan, vlog(g) är en förkortning av videolog(g). Det är inte ett slarvfel.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln MMANytt recenserat av The Critics

Och nu är det Quake Live.

Hela tanken är att det enda jag egentligen har att jämföra med när det gäller onlinespel är CS-tiden, och det var ett par år sen jag var riktigt aktiv, så det är inte mycket att jämföra med.

Men nu kommer fler och fler insikter till mig medans jag spelar.

T.ex, om det finns en snubbe på servern som är riktigt bra – sådär spöar-alla-andra-utan-att-försöka-bra – så är snubben som är näst efter honom i fråga om madskillz OSVIKLIGEN ett riktigt rövhål. Det är en lag, verkar det som.

Lika givet är det att det alltid kommer finnas en snubbe som inte kan engelska ordentligt, men som ändå ska envisas med att försöka förolämpa precis alla som är inne på servern – vare sig de spelar MED eller MOT honom.

Sen finns det ju alltid undantagsspelen. När man har hamnat med ett gäng jämnbra spelare, som bara är tysta och spelar med undantag från när de berömmer dig och varandra när du gör någonting snyggt eller bra. Då vill man bara fortsätta spela i timmar. Hur länge som helst. Bara fortsätta och fortsätta.

Men till slut visar Han sig. Han. Han dyker alltid upp efter ett tag. Den där snubben som du inte verkar kunna komma undan.

Har du en snygg frag på gång, så sabbar han den. Om du blir jagad av tre pers och verkar ha klarat dig – så är han där, runt det sista hörnet, och väntar på att få trycka en rail i nyllet på dig så att du blir köttslamsor som flyger överallt.

Och du kommer alltid hata honom – varje gång hans nick dyker upp i spelarlistan.

Inga liknande inlägg hittades

Det här är ett inlägg på Supermumin med titeln Serverrival